Vårfint

Tulpanerna fick jag med mig hem från vår lokala ICA-affär igår eftermiddag. Tyckte dom hörde hemma i den här "vasen". Så vårfint och gulligt.

Kram/Veronica

Vagga – det finaste vi gjort

Hoppas att ni haft en skön helg! Det har vi haft! Det har varvats med kalas, vårpromenader, soffhäng och pyssel. Melodifestivalen har vi också sett, även om jag kanske tittar med ett halvt öga. Vet inte om jag tycker bidragen är så bra längre. Man kan inte gärna jämföra det med den här tiden, kolla in det här klippet. Eller den här, det här är nog min all time favourite.

Kram/Veronica

PS Vaggan är reserverad.

Söndag igen

Tänk er att det är sista söndagen i februari idag. Vart tar dagarna vägen? Nu är det snart mars, och då är väl våren på väg, eller? Känns skönt att vi går mot ljusare tider, även fast det ibland känns som att vintern gick väldigt fort, så känns det ändå som att det varit mörkt och snöigt väldigt länge. Nu välkomnar jag lite ljus och mera sol. Ha en fin dag! Kram/Veronica

En säng på plats

Foto: Alexandra Lästh

Ofta får jag en fin kontakt med köpare av möbler, det sker oftast via ett möte, ett mail eller telefonsamtal. Ibland föregås en försäljning av en intensiv mail-kontakt där man nästan får ta del av varandras vardag och får nya vänner. Det är många av er som jag fått fin kontakt med, som den gamla goda tidens brevvänner. Det är alltid roligt att höra ifrån er igen, och roligt när man får se en bild på möblerna på plats.

Den här sängen sover lilla Elias i, hans mamma var snäll och skickade mig den här bilden. Det värmer extra när man lagt ner mycket tid och kärlek i möblerna.

Tack Alexandra, och många andra som hör av er med fina ord och hälsningar. Jag uppskattar det verkligen.

Kram/Veronica

Kalas för Stefan

Väldigt vad mycket kalas det är den här tiden om året. Nästa helg är det Jeppes tur att fylla år. Idag har vi varit hos Stefan och Vilja – min kusin – på kalas. Som alltid lika trevligt, och tillsammans har vi 9 barn – varav 7 närvarande och samtliga under 6 år. Ja ni kan ju tänka er. Men det bästa är ju att dom roar varann ganska bra, så vi vuxna hann faktiskt sitta ner och byta några ord. Och pussa på lilla Nova-Lee, mina barns tremänning, som redan är lite drygt 5 veckor.

Hoppas att ni har en skön helg! Och jag uppskattar som vanligt er som hälsar på här, alla rara kommentarer och alla fina mail jag får. Tusen tack!

Kram/Veronica

Sportlovspyssel

Sportlovspyssel tror jag att dom kallade i vår lokala tidningsbilaga Pralin i lördagens reportage. Det här roade vi oss med på förmiddagen. Vi letade fram alla gamla kritor i pysselskåpet. Tog bort allt papper runtom kritan. Bröt sedan ner dem i bitar och placerade dom i bullformar (jag lade bullformarna i en muffinsplåt så att det inte skulle flyta ut). Sedan in i ugnen i ca 10 minuter på 150 °C.

När "kritkakorna" svalnat tog vi ur dom ur formarna. Då hade vi skapat kritor fast i kakformar, som självklart fortfarande går att måla med. Men framförallt så var det ett roligt "experiment" som passade mina små barn. Tålamodet är inte det bästa. Så att så frön och sedan säga att vi ska vänta i någon vecka innan det börjar gro, eller att härda lera på låg temperatur under flera timmar, eller lera som ska torka under några dygn – brukar inte vara lika populärt. Det här gick snabbt som bara den och barnen tyckte det var spännande. Och vad fina marmoreringar det blev av olika färger!

Ett roligt pyssel till er med små barn – eller barnbarn.

Kram/Veronica

Fikapaus

Måste erkänna att mitt nya objektiv är väldigt bra, men att fota utan stativ är i stort sett omöjligt. Ingen skärpa : ( Men vad gör det, här får ni se ett fikakort.

Igår kom några gulliga pojkar förbi och sålde kakor till förmån för deras förening. Jag köpte tre lådor, men känner jag mig – och resten av familjen rätt – så är det slut innan helgen. Men från och med nästa vecka tror jag att vi drar in fikabrödet. Sedan Wilma sa att min mage såg ut som en siktkaka så tror jag att det är dags att tänka lite på figuren igen. Men jag väntar som sagt till nästa vecka. Hihi, tur att pojkarna kom igår och inte nästa vecka.

Barnen är verkligen ärliga! Förra veckan var jag och Wilma på Citygross och då säger hon högt och tydligt "Titta mamma, den där gubben har bara ett öga". Jag tittade lite ursäktande på honom, som ju faktiskt bara hade ett öga. Jag klappade om Wilma lite och sa att så där får man inte säga. "Varför då, han har ju det" svarade hon mig då. Och egentligen – för farbrorn i fråga så skulle det säkert kännas bättre med öppna konversationer istället för smygande blickar, det var i alla fall vad hans leende sa mig.

Kram/Veronica

Kista No.1

Den här kistan har tidigare haft en annan text, men nu är den slipad och ommålad. Den ska till samma hem som den höga byrån som jag bloggade om igår och leksakskistan.

Kram/Veronica

PS Har fått några telefonsamtal och mail angående vårt golv i vardagsrummet, vad det heter och vart det är inköpt. Vet ej vad märket heter, men det är inköpt här, på Bergnils i Falun. Där kan dom säkert hjälpa till med att hitta produktnummer.

Antik byrå

Fredag igen – visst är det härligt? För mig som är hemma varje dag – och för Jeppe som jobbar oregelbundna tider – så är har inte fredagen samma betydelse längre. Ibland har vi "fredag" mitt i veckan, men visst kan jag sakna det där att man har jobbat hårt en vecka och äntligen blir det ledig helg. När man jobbar hemma så är det lätt att man jobbar oavsett dag, helg eller tid på dygnet.

Men för barnens skull så försöker vi ha fredagsmys ändå, för hur som helst så har ju dom kämpat på en hel vecka och har lite välförtjänt helgledigt. Nu väntar ju dessutom en veckas sportlov för dom stora barnen. Så något gott ska vi laga till kvällen och ha lite soffmys. Let's Dance gillar några i familjen så det brukar bli det. Vad ska ni göra i helgen?

Den här antika byrån är klar nu, och som jag skrev i förrförra inlägget så blev jag lite insnöad på siffror nu, det blev så fint! Den är ifrån 1900-talets början och väldigt stadig och rejäl. Den har tre stora lådor med fina beslag. Längd: 95 cm och höjd 83 cm.

Kanske passar den i en hall för att få undan t ex vantar, mössor och sjalar, eller i ett sovrum för att få plats med lite kläder.

Pris: 2 890:- (Kan skickas med Bussgods till valfri ort i Sverige). Maila (veronicis@hotmail.com) eller ring (076-322 31 35) vid köp eller reservation.

Ha en skön fredag!

Kram/Veronica

Gamla flaskor

När jag kommer över sådana här fina flaskor på loppisar brukar jag köpa hem dom. De här kostade en tia styck. Hade egentligen velat ha ofärgat glas, eller i blå ton, men dom här får duga bra. Till sommaren laddar vi med hallonsaft och då är det mysigt att kunna hälla upp dom i gamla flaskor med en fin somrig och söt etikett.

Men idag känns det som att det dröjer med hallonsaft. -28,9° visade termometern imorse. Nu får vintern ge med sig snart. Skulle inte vara dumt med lite sol till sportlovet.

Kram/Veronica

Numrerad byrå

Den här charmiga byrån har jag målat klart nu. Saras idé om att numrera lådorna tyckte jag var fantastisk, det ska jag anamma på fler möbler. Det blev så fint!

Den har ringbeslag och 7 lådor. Hade den inte varit reserverad redan skulle jag behållit den, tyckte den stod ganska bra här i vår hall :) Nu när jag ser bilderna så blir jag påmind om att jag måste verkligen måla klart hallen. Allt är klart vid första anblicken, men börjar man kolla bakom garderoberna, mot golvlisterna och på några andra ställen så ser man att vi är inte där än. Men maskeringstejpen har jag satt runt taklisterna, golvet och uttagen. Så det är väl bara att sätta ingång att måla och stop making excuses :)

Kram/Veronica

Antik skänk

Antika skänkar är inte helt lätt att få tag på. Det är något speciellt med dessa gamla möbler. Den här skänken är ifrån början av 1900-talet med två skåp och två lådor. Den gamla dikten av Verlaine har jag textat på skåpet, eftersom dikten är ifrån 1800-talet passar det bra till den här typen av möbler tycker jag.

Skåpet är reserverat.

Kram/Veronica

Baksida till doptavlan

En doppresent ska jag skicka idag så att den kommer fram till lördagens stora dag. Minns ni den här, så här blev hälsningen på baksidan. Hoppas att den passar bra till lilla Julia.

Ha en fin dag!

Kram/Veronica

Jag fick ett brev...

Ibland händer det oväntade saker i vardagen. Igår låg det ett paket i min postlåda och i paketet låg ett brev och en bok.

Brevet kommer ifrån en vän som jag fått igenom bloggen. Och jag måste medge att jag blev förvånad och stum. Finns det människor som gör sådant här för varandra? Någon hade tagit sig tid att leta efter en speciell bok, fundera över vad som skulle passa, och sedan skickat den till mig tillsammans med ett långt och vackert brev.

Jag är övertygad om att sprider man vänlighet runtom sig – så får man tusenfalt tillbaka. Men jag trodde nog aldrig att jag själv skulle få ett brev på posten. Ett vänligt ord är som en vårdag, säger jag ofta till mig själv. I den här katastrofdrabbade verkligheten vi lever i. Med krig, bråk, våldtäkter, tortyr, mord och katastrofer – så blir nog världen en bättre plats – om vi hjälps åt. Räcker ut en hand till någon som behöver oss, eller bjuder på ett vänligt ord till någon vi möter.

Jag är imponerad av dig Ann-Britt, tänk om fler vore som du.

Kramar/Veronica

Bräda

Min enda önskan nu och här

älska mig för den jag är

Fina ord med mycket betydelse. Det är väl så man vill bli älskad. Precis som man är, trots alla sina fel och brister. Den fina strofen kommer ur Ainbusks sång "Älska mig".

Den här brädan finns till salu, maila vid intresse till veronicis@hotmail.com

Pris 295:-

Kram/Veronica

En gammal psalmbok

Eftersom jag köper mycket på auktion så följer det ibland med överraskningar. Den här gamla psalmboken (ifrån början på 1800-talet) låg i en av koffertarna. Visst är det häftigt.. Och vilken fin prydnad! Jag ska hänga ett fint bokmärke i ett gammalt spetsband på den och sedan ska den få stå framme. Titta vilka fantastiska scriptfonter man använde! Det var väl inte det mest läsvänliga men det var ju vackert!

Just nu har jag några Amerika-koffertar hemma igen, hör av dig vid intresse.
Kram/Veronica

Doptavla och dörrskylt

I skrivandets stund är jag på väg på ett möte. Men jag tänkte att ni skulle få se bilder på några brädor som blivit klara. Doptavlan ska få en hälsning på baksidan.

Tycker att dikten var fin – jag tror på vartenda ord som står. Alla människor föds som oskrivna blad. Det är vi som formar de små. Jag lyssnar just nu på Cesars hundbok Cesar och hans hundar och läser Hundcoachen av Fredrik Steen. Han menar på att om en ägare har en hund som är väldigt väluppfostrad och duktig och du själv står med en odåga till hund, så är det lätt att tänka "Om jag ändå kunde byta med dig och få en sådan väluppfostrad hund". Men han säger att även om dessa två personer skulle byta hund så skulle även hundarna få olika roller. Den väluppfostrade blir odågan och tvärtom. Det handlar inte så mycket om våra hundar – det handlar om vi som uppfostrar dem. Jag tror att det är sant, och det är nog väldigt sant med våra barn också.

Önskar dig en fin dag, tack för att du kikade in!

Kram/Veronica

PS Skyltar görs på beställning med valfri text, 375:- Hör av dig om du vill beställa, veronicis@hotmail.com

Vimplar i Tildatyg

Nu har jag sytt mina vimplar som jag visade er tyg på för ett tag sedan. Däremot är jag ingen syfröken direkt som ni redan vet, så jag har sytt igen kanalerna :) Men jag ska sy dom fast på ett kantband så får vi se hur det blev. Ska hänga den i flickornas rum, när jag fått upp dom där ska ni få se hur det blev.

Jag är lite ledsen att jag inte är bättre på att sy. För är det något som ger mig ro i själen så är det att sitta och sy på kvällarna. Det är något speciellt att höra surret ifrån symaskinen, påminner mig om när man var liten och mamma eller mormor satt och sydde.

Jag blir oerhört fokuserad och timmarna bara går, men vanligtvis blir slutresultatet sällan så bra som jag hade tänkt mig. Skulle vilja börja i en syjunta, finns det sådana fortfarande?

Kram/Veronica

Rött är sött

En bra sak med att riva ut alla köksskåp var att man blev tvungen att sortera bland alla gamla saker. Jag hittade gamla kakburkar, ugnsformar som hade sett sina bättre dagar och udda porslin. Nu när man inte kan stänga in det bakom skåp så sparar man bara på det allra finaste man har... Och faktiskt – jag behöver inte 7 olika ugnsformar eller plastburkar till förbannelse. Nej vi klarar oss faktiskt bra med mycket mindre än så.

Kram/Veronica

PS Jodå jag har fortfarande ett par "fulskåp" nertill där skåpen sitter kvar. Där har jag stuvat in det där som "kan vara bra och ha" eller som jag behåller av sentimentala själv. Men som tur var behöver ingen se det – mer än jag själv :)

Inramad

Den här söta ramen har jag köpt på Åhléns. Den passar perfekt här hemma! Vi får se om jag hittar tre fina kort att stoppa i den också, tror att den ska hänga i vårt sovrum. Visst är den fin.

Kram/Veronica

Nytt objektiv

Jag har haft min Nikon D80 att tag nu. Jag är egentligen lärd med Canon så första månaderna kände jag mig lite otrogen när jag istället lade händerna på en Nikon. Men jag nappade på ett bra erbjudande och till kameran följde både extra batterigrepp, extern blixt och ett 700-300 objektiv förutom kamerahuset och 18-55 mm objektivet.

Nu kände jag att det var dags att uppdatera lite i kameraväskan så idag fick jag hem mitt nya macroobjektiv, ett Sigma 150 mm 2,8.

Har bara tagit ett par provbilder (hjälp vad tungt det är), men oj vad roligt. Nu hoppas jag att jag kan berika er med lite roligare bilder också.

Kram/Veronica

Växasäng – Gullunge

Hoppas att ni haft en trevlig helg! Vi ägnade gårdagen till en biltur när vi var till Eskilstuna och hämtade hem dom små. Det var ett kärt återseende så klart :)

Annars tror jag att jag sov ungefär 25 timmar under helgen, när jag hade chansen att vila. Jag är ganska trött nu och det verkar det som att fler är. Man längtar efter sol, vår och lite ny energi.

Idag får ni se bilder på en växasäng som jag har färdig. Hoppas att den passar bra hemma hos en liten gullunge. Det är strykande åtgång på växasängarna men den här finns till salu. Så vill du reservera eller köpa en säng, ring (076-322 31 35) eller maila veronicis@hotmail.com. Den här sängen passar som t ex en första riktig säng efter spjälsäng och kan dras ut till ca 1,80 m. Den är 80 cm bred.

Pris: 2 490:- (plus eventuell fraktkostnad, kan även avhämtas här).

Ha en fin dag! Själv har jag fått hem ett lass med antika möbler så ikväll ska jag måla. Vitt, vitt vitt.

Kram/Veronica

Temple of love

Vårt hus är inte alls så stort som jag hade önskat. Så vi är ganska trångbodda. I somras kom jag på den brillianta idén att vi skulle slå ut en vägg mot vinden, för att kunna utnyttja den ytan som en garderob. Många grannar på gatan har gjort liknande lösningar. Så vi satte upp hyllplan och kom en bit på väg, men det blev aldrig klart. Eftersom vi ännu inte dragit elen där uppe, så får man famla sig fram i mörkret med skarvdosor för att kunna se någonting.

Jeppe skulle ta sig an projektet förra veckan. Och jag höll mig på nedre plan och efter några timmar ropade han på mig – glad i hågen – för att jag skulle få se hur långt han kommit med "garderoben".

När jag hade trasslat mig in på vinden så fick jag se något annat än vad jag hade tänkt. Han har byggt ett tempel?!? I min walk-in-closet som jag hade sett framför mig låg det nu en madresserat golv med mörka textiler, massor av kuddar, hundra tända stearinljus och buddhastatyer från golv till tak.

Jodå jag blev lite förvånad. Jeppe är en människa som "får sina infall" kan man lugnt säga. Och nu är han inne på personlig utveckling och läser mycket böcker om Gandhi, buddismen och meditation. Men jag kunde väl aldrig drömma om att jag skulle ha ett tempel hemma i huset. Men jag låter honom hållas, jag ger det ett par veckor – sedan tror jag att han gått vidare med ett nytt projekt *blink blink* :)

Dom här ljusen köpte han på Åhléns när jag köpte mitt kakfat. Det ska vara mycket rökelser och doftljus i templet. Men jag håller med om att dom var söta :)

Kram/Veronica

Doptavla till Hilma

Som jag skrev i förra inlägget så har jag under morgonen roat mig med att göra en doptavla till en liten Hilma som döps idag. Det är mina kära vänner Anders och Frida som ska på dop och Anders ska dessutom vara gudfar. Så det fick bli Siv Anderssons fina dikt om gudbarn och jag lade till en liten prinsesskrona och några rosa små prickar. Hoppas att det blir en uppskattad present.

Kram/Veronica

PS Doptavlor görs på beställning, 375:- Maila eller ring vid beställning (076-322 31 35 eller veronicis@hotmail.com).

Bloggräknare

Slänger ut en fråga här på bloggen, jag vet att ni är många som bloggar själva och kanske har ni svaret på den här frågan. Min bloggräknare verkar bli ur funktion emellanåt. Det har hänt tidigare, den slutade funka under några månader, och sedan poppade den igång helt plötsligt igen. Vad beror det på tror ni? Och vad händer om man byter räknare, då börjar det väl om på noll igen? Inte för att det har någon större betydelse, men visst är det uppiggande att se hur antalet besökare växer.

Och jag vill att ni alla ska veta hur mycket jag uppskattar när ni skriver en rad. Det är roligt att se vilka ni är som hälsar på, och ofta hittar jag på er egen blogg tillbaka. Det är så otroligt många fina och inspirerande bloggar som jag annars hade missat.

Kram/Veronica

Fat från Åhléns

Hittade det här söta lilla kakfatet på Åhléns häromdagen, 79;- Jag är ju väldigt förtjust i kakfat, tycker det är sött och vad är det som säger att man bara ska ha kakor på dem? Det funkar nog som fruktfat också :) För dom här biskvierna lär nog inte bli långlivade. Jag och Jonna (vår äldsta tjej) är ensamma hemma, vi njuter av tystnaden kan jag lova.

Jag har målat en doptavla till mina kära vänner Anders och Frida som ni får se lite senare idag. Och att bara få sitta vid köksbordet och måla och lyssna på Ring så spelar vi en lördagsmorgon med en kopp varmt kaffe, det är njutning av allra högsta grad : )

En vanlig lördagsmorgon hade jag redan hunnit slänga i ett par maskiner tvätt, dammsugit och plockat fram och bort både frukost och pysselsaker. Idag struntar jag i allt :)

Kramar/Veronica

Together we make a family

Så.. nu var dom små skjutsade till sin farmor och farfar över helgen. Hur mycket jag än kan längta efter att bara få ha det tyst och stillsamt – att få bara vara – så blir jag väldigt halv utan dom små barnen. I samma stund som jag ser dom åka iväg i en annan bil för att vara ifrån oss i några dagar, så får jag en väldig separationsångest och jag saknar dom direkt så att det värker i hjärtat. Och det är väl så det ska vara – man är så oerhört ovan med tystnaden. Men nu ska jag försöka koppla bort det och bara njuta en smula. Trevlig helg!

Kram/Veronica