Jag har målat och knåpat klart en helt uuuunderbar byrå idag! Eftersom låsen var gamla och saknar nyckel så har den fått nya ringbeslag så att lådorna går lätt att skjuta in och ut.
Den fick en "anno"-illustration. Vet inte exakta årtalet på den här, men den är en gammal (och tung) historia. Ingen IKEA-masonit. Därför ser jag gärna att den hämtas här om det är möjligt.
Den här finns till salu, stor och robust. Den är 105 cm bred, 47 cm djup och ca 100 cm hög.
Eftermiddagen spenderades på biblioteket. Det är något befriande med att vara just där. Kanske för att jag älskar böcker, eller kanske för att jag älskar tystnaden (jag vet, det verkar motsägelsefullt i en sådan stor familj men kanske är det just därför).
Jag lånade med mig ett helt gäng böcker hem. Den här har jag redan läst igenom halva. Och jag kan varmt rekommendera den, oavsett religiös uppfattning. I början av boken beskriver Annika en vapenlös människa. Och jag förstår att det är sådan jag är. Som lever med hjärtat på utsidan av kroppen. Kanske är det både min styrka som människa, men även min svaghet. För tror man alltid gott om alla så blir man automatiskt väldigt sårbar.
Samtidigt är jag stolt över att jag kämpat mig igenom hela mitt liv men ändå vågar lita på det goda i världen. Att våga lita över huvud taget, trots att man blivit sviken så mycket. Att våga tro att den dagen man faller (för alla går vi ju på nitar) så klarar jag fallet.
Jag ska fundera lite mer på om det är bra eller dåligt att leva med hjärtat på utsidan. En del kallar mig blåögd och naiv. Tycker att jag borde bli arg och förbannad på en del människor. Men det ligger inte i min natur. Jag vet inte hur man gör. Och det är nog väldigt bra, men ibland gör det fasligt ont.
Kram/Veronica
Åååååååh, suck och dubbelsuck, vad fiiiiiiin! <3 Önskar verkligen att jag hade mera plats! Kram C i Järna
SvaraRaderaJag med :) hihi. Den är underbar! Jag ska göra i ordning banden jag ska skicka till dig idag, jag hör av mig senare när jag mätt och kollat :) Många kramar
SvaraRadera