Här får ni se bilder på fyra söta gamla pinnstolar som blivit färdigmålade och textade. Roliga och varma budskap.
Jag – som alla andra – har förfasats över nyheterna som kablar ut än den ena och än den andra tråkiga nyheten idag. Innan jag släcker för dagen nu ser jag att en 10-årig pojke försvunnit i Gällivare också. Borta sedan 05:30 imorse...
Det är väldigt skakande nyheter som slagit oss dom här dygnen. Tidningarna publicerar blodiga bilder på offren i Norge. Jag försöker förklara för Wilma som så klart också undrar vad som händer. Man får inte glömma att prata med dom små, alla rubriker och bilder når ju även dom.
Det är ofattbart och jag tror inte man förstått vidden av detta ännu. Sänder alla mina varmaste tankar till de drabbade familjerna i deras fruktansvärda sorg. Det meningslösa våldet är så obarmhärtigt och onödigt. Och mitt i denna katastrof så tänker jag tillbaka på dygnen när Estonia sjönk och jag förlorade min älskade mormor och morfar. Hur hela världen stannade upp och sörjde tillsammans. Alla blev drabbade – oavsett närstående eller inte. Man kan inte vara oberörd inför detta. Jag minns hur kaotiskt det var innan man kunde få ett besked hurvida ens anhöriga fanns med eller inte. Om dom var identifierade, saknade eller vid liv. Och den fruktansvärda smärta när man insåg att det som inte kunde hända hade hänt.
I mormor och morfars dödsannons hade vi den här dikten. Den passar även som ett ord på vägen idag.
Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och någonting alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag,
men ibland blev den aldrig densamma mer.
Kram/Veronica
Tack för att du finns hos mig och hela våran familj ! javisst undrar man vart världen är på väg ! att en enda mäniska kan göra så mycket ont.
SvaraRaderaJag lider med alla dessa anhöriga som har mist någon, förstår inte hur man skulle ´klara av nåt sådant ! Min familj är det käraste jag har och de finns alltid i mina tankar,vill att ni skall veta det! massor med kärlek skickar jag till er alla. Din svärmor