Dopbräda till Elias

Hej alla goa bloggläsare och jag ber om ursäkt för mitt oregelbundna bloggande. När det är lite för mycket på gång med annat så koncentrerar jag mig på att måla och då halkar administrationen efter. Det vill säga att sätta sig och ta sig tid för att svara på mail, skicka fakturor och lägga in bilder. Men nu vänder det och jag kommer att ha lite mer tid för det igen. 


Jag har haft två placerade barn under en lång tid här hemma (det blev 6 barn här hemma totalt :) . Nu har dessa två flyttat och lämnat oss, men det är inte bara att släppa och gå vidare. Att älska och ta hand om en annan mammas barn är ett känslomässigt uppdrag. Man ger av sig själv och man älskar med allt man har. Många barn och ungdomar har jag i mitt hjärta, och dessa kommer alltid att finnas kvar där. 


När dessa barn flyttar så blir det... tomt. Och jag blir ofta rätt trött under några dagar. Man börjar ställa om sig och det tar mycket kraft. Från att vara på givakt 24 timmar om dygnet till en mer "normal" familjesituation med våra två biologiska och våra två familjehemsplacerade. Och sedan blir det naturligtvis känslomässigt sorgligt. Men det är ju det vårt jobb består i. 


Man tar ingen annan förälders barn. Utan man tar hand om andra föräldrars barn under en period. Men det betyder inte att man inte fäster sig. Man fäster sig på samma sätt som man fäster sig vid sina egna barn. Men man bär dom med sig. I sitt hjärta. 


Dopbrädan på bilden är nu levererad till lilla Elias. Jag hoppas att han fick ett fint dop. Dikten är underbar och är skriven av Siv Andersson och handlar om det fina uppdraget som det innebär att vara fadder till en liten. 


Brädorna är ca A4 i storlek och kostar 375:- med valfri text (ev frakt 48:- tillkommer). Maila beställning till ljusarumidalarna@gmail.com. 


Kram/Veronica