Bakgrund

torsdag 10 november 2011

Doppresenter till Hugo


Kära bloggläsare! Osynlig har jag i princip varit här på slutet. Jag har inte ens läst era bloggar. Förutom det här lilla företaget så jobbar jag ju med ungdomar och barn med bland annat familjehem och kontaktuppdrag. Dessa barn och ungdomar har behövt mig mer på slutet. Just nu är det lite lugnare, men jag är ingen supermänniska. Jag behövde en break och vila lite. Med barnen innebär det ett jobb tjugofyra timmar om dygnet och ingen dag är den andra lik. Att sedan dessutom ha ett eget företag utan någon som kan avlasta en eller slutföra beställningar är svårt.

Jag hoppas komma tillbaka med full kraft nu och svara alla er som väntar på mail, samtal och beställningar. Jag ber om er förståelse för att det varit som det varit sista tiden.

När jag går på sparlåga och behöver lite energi så återkommer jag ofta till Kay Pollaks böcker. Nu finns ju även dessa på Storytel som ljudbok så nu finns det inga ursäkter. För er som inte har Storytel tror jag att man får prova gratis i 14 dagar. Här finns det mesta i bokväg som är hyfsat nytt och man kan både lyssna offline och online.

Ni ska få texten till Kay Pollaks första kapitel i boken Att växa genom möten. Den här texten har jag levt med sedan jag var 14 år. Varje möte blir så spännande då.

Varje människa som jag möter är min lärare. Jag har funnit att detta är helt sant, jag har något att lära av varje människa jag möter.


Kan du peka ut en enda människa i din omgivning från vilken du inte har något att lära dig? I mitt förhållande till andra människor är denna grundtanke befriande. Jag har något att lära av varje möte med en annan människa.


Varje möte blir mer spännande, mer givande och roligt med denna attityd för bägge parter.


Pröva att tänka denna tanke då och då. i varje möte med en annan människa har jag något att lära mig.


Tänk om det är så att inga möten mellan människor är tillfälliga?


Tänk om det är så att varje människa jag möter är utsänd? Om du ser tillbaka på ditt liv så kan du se att varje människa du mött – alla – precis varenda en, på olika sätt har bidragit och format dig till just den du är idag.


I ditt liv dök inga andra upp än just dom som du på olika sätt kom att möta. Just dom och inga andra. Pröva gärna tanken. Ta sakta in den, lev med den en tid. Tänk om det är så att varje mäninska jag möter är utsänd. Jag vill och kan lära mig av andra människor. Dom är alla utsända för mig att öva på.


Tack alla underbara människor som korsat mitt liv på olika sätt.

Kram/Veronica

7 kommentarer:

  1. Dessa Kay Pollak ord har jag levt efter i många många år och det GÖR livet så mkt intressantare och roligare OCH ibland lite lättare... =).

    Kram

    SvaraRadera
  2. Men du har ju gjort längdmarkeringarna från fel håll!!! =O)

    SvaraRadera
  3. Tack själv Veronica för allt du bjudit på genom din inspirerande blogg och att jag fått ta del av ditt liv och din fantastiska värme! Och nu fick jag dessutom ett boktips! Tack för det med! Låter som väldigt givande, något alla borde läsa och ta till sig.

    Ha en förtrollande helg!
    Kramar
    Ann-Britt

    SvaraRadera
  4. Förlåt, men är inte den där måttstickan lite fel...?

    SvaraRadera
  5. Så himla mycket fina saker du gör! =)

    SvaraRadera
  6. Hej!!

    Jag är inne här varje dag o läser du gör så mkt fint! Men den där måttstocken till Hugo är inte siffrorna i fel ordning om han ska kunnja mäta sig rätt när den hänger på väggen? Råkade se det o ville bara berätta det ifall du missat det! Så va inte för o va elak!!

    SvaraRadera
  7. Hej! Jag har ingen särskild blogg jag följer, men din återkommer jag till med jämna mellanrum, så otroligt inspirerande! Hoppas att du har pustat ut lite!

    SvaraRadera

Tack för att du vill lämna en rad, det gör mig så glad