Jag är inte riktigt i fas med livet just nu. Det händer så mycket varje dag, stora livsavgörande saker och mindre men ändock inte oviktiga. Väljer att inte gå in närmare på det just nu, men jag försöker att hitta balansen i livet igen. När en del av dagen bara är "neutral", där man får en liten stund varje dag till återhämtning. För att kunna fokusera och leverera eller bara vara i nuet.
Jag längtar efter vardagen där det största bekymret för dagen är att barnen trilskas på morgonen med att få på sig vinterkläderna eller att mjölken är slut. Vardagslivet. Det var längesen sist och faktiskt så saknar jag dom där små bekymren. Tyvärr hade jag inte vett att uppskatta dom när dom just var bara "småbekymmer". Men vi är på väg i rätt riktning.
Bilder på en pall till en liten Lilly som levererades för en tid sedan. Den vackra dikten är skriven av Siv Andersson.
Många kramar/Veronica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du vill lämna en rad, det gör mig så glad