De här pojkarna fick varsin strof ur samma sång, "Fem fingrar". Den vackra sången av Peter Lemarc. Hoppas att brädorna hänger fint på pojkarnas rum nu.
Livet tuffar på här hemma. Vi börjar nästan återgå till normalt. Eller normalt, vad är det egentligen. Det jag menar är nog att sorgen hänger inte som en tung skugga över vardagen. Det kan gå timmar utan att jag ens tänker på det hemska som hänt. Jag vaknar inte längre med mardrömmar och hemska bilder på näthinnan. Jag kan vara i nuet med mina barn, utan att låta tankarna segla iväg.
Det hemska är inte slut. Processen fortsätter. Och vi lägger all tid och kraft på att reparera det en människa har förstört. Tillsammans med professionella naturligtvis. Det är min livsuppgift från och med nu. Livet är mörkare än tidigare, men dom ljusa stunderna blir fler och fler.
Jag får träffa så fina barn och ungdomar i mitt jobb. Dom lär mig så mycket. Och hemma har jag förutom våra två egna flickor två placerade ungdomar som så klart också påverkats av allt som hänt, men som är så fantastiska på alla sätt och vis. Även de barn som jag haft i mitt liv tidigare genom familjehemsplaceringar finns i mitt hjärta och mina tankar dagligen. Jag är rik på så många underbara människor som korsat min väg. Det är det som gör livet värt att leva. Jag är så glad och tacksam över allt stöd och all omsorg som vi har fått.
Kram/Veronica
PS Brädor görs på beställning till ljusarumidalarna@gmail.com. Pris: 375:-
Kämpa på gull! Det är vi som är tacksamma som har fått lära känna dig. Kram H
SvaraRadera